Att smutskasta; Blondinbella visar vägen!
När lugnet lagt sig efter “debatten” med Blondinbella tänkte jag att det var dags för en kommentar. Det finns mycket att diskutera, men vissa saker är mer intressanta än andra. Jag tänkte inrikta mig på det jag sade i slutet om att det inte finns något utrymme där vänstern kan föra ut en dissident röst. Detta gör det möjligt för högermedia att syssla med vad jag kallade propaganda i debatten. Man skriver halv- eller osanningar som inpräntas i det allmänna medvetandet. När sedan den lilla vänstermedia som finns försöker visa en annan, mer sann bild är det tröstlöst; man når endast ut till den lilla skaran som redan är invigd. Problemet är enormt och Proletärbella är ett försök att på det lilla sätt vi kan bidra med en alternativ bild av verkligheten.
Extra tydligt blir det när Blondinbella i sitt inlägg efter debatten exemplifierar detta fenomen. Under självaste debatten blev jag lite irriterad på att hon faktiskt aldrig riktigt bemötte mina argument. Men vad jag inte förstod var att attacken inte skulle komma när jag hade chans att värja mig. Istället skedde attacken i ett medium där jag har väldigt liten möjlighet att försvara mig. Såhär skriver Blondinbella på sin blogg:
På tal om kvällpasset, hörde ni hur killen från unga socialister sa att jag hade en högerblogg för att jag var emot jantelagen? Han gjorde bort sig rejält.
Den som lyssnade på debatten vet att detta inte är sant. Vad jag sade var att hon var aktiv i MUF; ofta propagerande för deras politik och ett regelbundet skrivande om MUF-aktiviteter. Att jag sedan använde anti-jante-lagen som ett dåligt exempel nerdränkt i min egen nervositet må vara, men det är inte på något sätt karaktiserande för vad jag sade. Men nu spelar det ingen roll eftersom Blondinbella förvridit sanningen på sin blogg. 40 000 människor har redan fått den bilden.
Det här händer hela tiden i svensk media. Tydligast är nog exemplet med den regelrätta smuttkastningskampanjen av Feministiskt Initiativ. Under Feministiskt Intiativs kongress fiskades det upp en del mindre genomtänkta förslag av media. Man framställde några få förslag som representerade för hela partiet och rörelsen. Smutskastningen var skoningslös med möjlighet att klippa ut klipp-docke-figurer med hängpattar av FI-medlemmar vara bara en liten del av vad media sysslade med. Den gången lyckades media; FI krossades utan en möjlighet att få försvara sig på ett sätt där sakliga argument kunde mätas mot varandra.
Ett annat mer aktuellt exmpel är debatten kring Forum för levande historia och deras upplysningskampanj om kommunism. Kritiken var hård från flera håll om regerings statliga historieskrivning. De två främsta argument som användes mot kritikerna var och ena sidan att vänstern inte kritiserade sossarna när de satte igång kampanjen kring upplysningen kring förintelsen. Och andra sidan handlade det om att alla kritiker var kommunister. Både dessa påståenden var helt falska. Den som följer svensk vänstermedia vet detta. Kritik från vänstern framfördes i en uppsjö av vänstermedia när sossarnas initierade sin kampanj. Det andra påståendet att det endast skulle handla om kommunister som är emot Forum för levande historias kampanj stämmer inte heller. En rad historiker och många äkta liberaler gick ut och fördömde vad regeringen höll på med. Precis som Forum för levande historia själva uttrycke det:
“I en diktatur står alltid historieskrivningen i statens tjänst”
Precis som i fallet med FI fanns det inget utrymme att bemötta detta för vänstern, även om det försöktes i det utrymme vi har.
Men det viktiga för en feministiskt och socialistisk rörelse är att dra lärdom från händelser likt den med FI och Forum för levande historia. Vi måste gå starkare ur dessa händelser och faktiskt inse vilket mostånd det är vi möter. Vi måste förstå, hur illa det än kan låta, att politik inte handlar om argument utan om styrkeförhållanden. Det är för detta vi måste rusta oss.
Men hoppas fortfarande att Isabella Löwengrip kan bemöta mitt inlägg i kvällspasset i p3 ikväll. Vi får se hur det går. Klockan 19.00 kommer debatten att äga rum.
Roya skriver om Tina Rosenbergs raseriutbrott. Svensson om hur EU inskränker yttrandefriheten. Dagens konflikt om feminism. Trotten om sjukförsäkringssystemet.
Andra bloggar om (bloggar.se): alliansen, Blondinbella, debatt, Feminism, feministiskt initiativ, forum för levande historia, media, p3, Politik, regeringenRelaterade inlägg
Posted in Feminism, Ideologi, Proletärbella, Proletärbella på radio, media
juni 3rd, 2008 at 3:48 e m
Rolig läsning med som vanligt två debatörer på varsin sida om sin egen övertygelse men ingen handfast förändring i verkligheten för den enkilde individen.Bloggdöden och dess ständiga utmanande ämnen i politik mm utan en förändring är dessvärre en verklighet och tyvärr ingen myt.
Må bra ändå. ;)
juni 3rd, 2008 at 4:11 e m
Pelle
Vi har en uppsjö av handfasta krav på förändringar som kommer innebära stora förändringar för individen. Men vi ser ingen anledning att nämna det i varje inlägg.
juni 13th, 2008 at 12:17 f m
[...] henne. Men inte av samma skäl. Min åsikt är snarare att du, Perka, borde stått upp hårdare i inlägget där du skriver om radioprogrammet [...]